Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Spegels Lefnadshistoria och Praktiska Verksamhet - 3. Spegel som informator. Studier och disputationsprof i Lund. Estetiska intressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 Josef Helander.
I Ehrenbergs hus sammanfördes Spegel med riksamiralen,
grefve Gustaf Otto Stenbock, som ägde sina mest betydande gods
i Skåne och i egenskap af guvernör öfver de södra, från Danmark
tagna provinserna uppehöll sig där nere. Den unge informatorns
sympatiska väsen och goda rekommendationer väckte hans
förtroende, och år 1669 kallades Spegel att tjänstgöra som guvernör för
Stenbocks tvänne söner i första giftet, Carl Otto och Gustaf.
Detta uppdrag hade han omhänder under två år intill 1671, men
kvarstannade ytterligare tvänne år i familjens tjänst, under hela
tiden omfattad med kärlek och förtroende af det högadliga huset,
»där rikedom, högt stånd och svågerlag med själfwa
konungafamilien giorde umgänget till en hoflefnad». Sin hängifna
tacksamhet för den lyckliga och bekymmersfria ungdomstid, han här
tillbragte, tolkar Spegel bl. a. i dedikationerna till sina
disputationsprof från dessa år. Med entusiastisk uppskattning af Stenbocks
förtjänster berättar han om sitt förhållande till riksamiralen: »Tanta
enim, Illustrissime Comes, gratia et Clementia me semper es
dignatus, ex qvo primum Celsissimæ Tuæ aulæ limina libare mihi
contigit, ut omne, qvod orphano præstari potest, præsidium; omnem,
qvæ pauperi potest præberi, Munificentiam; omnem, qvi subdito
potest exhiberi, favorem; omnem, qvæ servo concedi potest,
indulgentiam, in me unu cumulaveris, unde etiam certus sum,
omnem, qvæ his meritis a Deo reddi solet, gratuitam renumeratione
1 Källorna i första hand uppge ej hvilka söner, hvaraf torde förklaras, att
då Magnus var den, som vann det största ryktet, Biogr. lex., De la Gardieska
arkivet (VI, 210) Westén, Svenska Kongl. Hofclericiets Historia (II, 133) m. fi..
särskildt nämna denne som Spegels lärjunge. Men då Spegel berättar, att han af
Stenbock förmåddes »at antaga twenne hans Söner til at underwijsa» (enl. hans
kyrkohistoria) är det naturligast, att informatorn användes för dessa två äldre, allra
helst Magnus, som var född den 12 Maj 1664, var allt för ung att följa sina
bröder till akademien. De biografier öfver Magnus Stenbock, som stått mig
till buds (af Samuel, Loengom: Kongl. Rådets Och Fält-Marskalkens, Herr Grefwe
Magni Stenbocks Lefwerne, I—I1V, Stockholm 1757—65, och densammes
Anecdoter om Namnkunniga och Märkwärdiga Swenska Män, Andra Bandet,
Stockholm 1774) nämna ej heller Spegel som hans lärare.
För ofvanstående iakttagelse står förf. i tacksamhetsskuld till D:r C. Fr.
Lundin i Uppsala, som godhetsfullt meddelat mig sina undersökningar rörande
Spegels betydelse från historisk synpunkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
