Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Spegels Lefnadshistoria och Praktiska Verksamhet - 3. Spegel som informator. Studier och disputationsprof i Lund. Estetiska intressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Haquin Spegel, hans lif och gärning. 27
värld. Lyriken klädes i herdekostym, och maneret vinner
glänsande utbildning, såsom drama med Polizianos Orfeo, Tassos
Aminta och Guarinis »Trogne herde» och såsom herderoman med
Sannazaros Arcadia, den engelska Arcadia af Sir Philip Sidney och
d’Urfée’s Astrée m. fl., hvilkas välpudrade typer rörde sig med
sirligt afmätta steg i Spegels fantasivärld. Med barocken hade
herdesvärmeriet nått sin kulmen. Under förmälning med lärd
akademism slog det Spegel tillmötes från de tyska Pegnitzschäferna, hos
hvilka minnet af de blodiga religionskrigens skräck och trycket af
politiska förvecklingar bleknade bort för drömmen om den gyllene
urtid, då Jubal på sin rörpipa spelade oskuldens och solljusets
glädje. Men den karolinska tidens nyktra verklighetssinne och
själshälsa ägde i Spegel en alltför fullblodig representant för att
han skulle känna sig tillfreds med den konstlade naivitetens
tjusning, och de lifskraftiga samhällsförhållandena i hans hemland gåfvo
föga anledning att upptaga manerets hela apparat. I det hela är
det blott namnbeteckningarna och ett visst galanteri i tonen, som
Spegel lånat, hvarjämte herdelifvets idylliska skildringar verkat
utvecklande och förfinande på hans förmåga att se och känna.
De diktarter, genom hvilka poesien i Spegels ögon bäst
förverkligade sitt ändamål, voro epos och den hymniska lyriken. Han
sträfvade efter tillfredsställelse för sina etiska och religiösa
intressen, i det han riktade sin uppmärksamhet på utvecklingen af sin
tids episka diktning, särskildt det i flere land pågående sträfvandet
att åstadkomma ett kristligt och äfven ett nationellt epos.
De stora nationaldikternas rad hade öppnats genom Dantes
Divina Commedia, som kristalliserar hela medeltidens andelif och
samtidigt betecknar öfvergången till en helt ny tid. De följande
århundradenas italienska konstepik sökte sig gärna tillbaka till
medeltidens och det gamla riddarlifvets romantik. Men under det
poesien hos Dante var en i allegorier klädd vishetslära, mötte
Spegel hos de stolta paladinerna, hvilkas kärlekseld och kämpabragder
besjungas i Bojardos Orlando innamorato och Ariostos Orlando
furioso, en skönhetsvärld, som var sig själf nog, och där det
religiösa endast spelar in som tjänande motiv. Dessa båda stora
dikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
