Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Spegels Lefnadshistoria och Praktiska Verksamhet - 3. Spegel som informator. Studier och disputationsprof i Lund. Estetiska intressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Haquin Spegel, hans lif och gärning. 29
sin hjälte Alaric från öfvergången mellan den romerska
antiken och kristen tid. Dessa mödosamt hopkomna, af lärdom
pösande dikter befäste Spegel i hans vid renässansens missförstånd
bundna uppfattning af epiken.
Spegels allvarliga uppskattning af epiken gällde först och
främst dess moraliserande element. Motsvarigheter härtill ägde
han i satirens indignation och i psalmens religiösa anda. Tidens
längtan efter en djupare, enklare och mera folklig diktning, som
Spegel till någon del återfann i den picaresca romanen, särskildt i
en af dess yppersta representanter, Moscheroschs »Wunderliche
und Wahrhafte Geschichte Philanders von Sittenwald» med dess
satiriserande kamp mot en förvildad smak och råa seder,
framträdde än fulltonigare i den evangeliska kyrkosången hos Paul
Gerhardt och hans själsfränder. Här mötte honom de folkliga,
sundt germanska element, som spirat fram ur reformationsskedets
friska rot. Denna nationellt utbildade diktning var såväl till
ingifvelsens fyllighet som till komposition och formgifning jämbördig
med det bästa efter utländskt mönster. Olika smakriktningar och
skolintressen modifierade dess karaktär, men dess grundriktning
förblef enahanda, ända tills med pietismens utveckling följde
splittringen i strängt skilda läger. Utan att akta på den religiösa
pocsiens därmed sammanhängande dragning till »Schäferdichtung» och
upplösning i subjektivistiskt naturalistiskt känslofrosseri, trängde
Spegel djupt in i den rent lutherska kyrkosångens rika skatter.
Dess fylliga allvar, fägring och själshälsa närde hans ande, och
han står genom sina djupa intryck från denna lyrik intimt
förbunden med den tyska litteraturen, under det han i sin episka
diktning är afhängig af den franska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
