Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Spegels Lefnadshistoria och Praktiska Verksamhet - 5. Spegels verksamhet på Gotland. Rudera Gothlandica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 Josef Helander.
monium academicum, hvarefter de vid återkomsten fingo aflägga
ny ämbetsed.
Af en del präster nödgades Spegel tåla en väl bristfällig
åtlydnad af sina förordningar. Men i det hela tillskyndade honom
det underlydande prästerskapet färre bekymmer än befolkningen,
mindre därför att denna någon gång visade afvoghet mot det nya,
än emedan den var bunden i okunnighet och vidskepelse. Där
församlingarna än voro »ostrafflige uti gemena lefwernet», fann han
stundom skäl till klagomål öfver försummelser och tröghet i
gudstjänsten, men — betyga protokollen — »fördenskull blefwo de
allwarsamt förmanade»1. Under hela sin offentliga verksamhet
ägnade Spegel en kärleksfull och idelig omvårdnad åt folkbildningen.
Han förde noggrann kontroll öfver ungdomens undervisning i den
svenska katekesen och framställde som ett oeftergifligt villkor för
all befordran under Sveriges höglofliga krona en grundlig insikt i
det svenska språket, »alldenstund man wet tungan wara såsom
en ginväg til hiertat, och at språkets jemlikhet är itt kraftigt
medel til sinnenas och gemöthernas förtroliga förening».
Flere beslut till gagn för hospital och skolväsende genomfördes,
som t. ex. det, att hvarje präst skulle årligen gifva en tunna
spannmål till fattiga studerande i Uppsala. Preses själf gaf fem. Vid
stadsskolan i Visby, som Spegel hade omedelbart under sina ögon,
ägde han själf att tillsätta rektor och kolleger och »utan Stadz
Magistratens intrång examinera». Med stora ansträngningar
ditskaffades dugliga svenska lärare2, och Spegel afstod t. o. m. en del
af sina inkomster för att aflöna skolans subrektor.
1 Jfr exempelvis visitationen den 14 september 1680 i Rone och Eke,
enligt Lemke, Visby stifts herdaminne, Örebro 1868.
1 I bref till konungen af den 24 mars 1682 (Virorum Illustrium Literæ
II, 161, Riksarkivet) skrifver han bl. a.: »lagh kunde wäl, genom Guds
Biståndh, förmoda, at thetta folket skulle til språk och seder snart nog blifwa
förändrat, (hiertat är i den Högstes händer) men Iagh hafwer stoor swårhet
med at få någon good Svensk man hijt til scholan, ehuruwäl Jagh nästan Åår
och Dagh hafwer hoos een och annan Biskop therom anhållit; ej heller willia
Prester gerna begifwa sig hijt ifrån andra stifft, Fruchtandes alle för thet mykkla
Onda och thet snöda förtryck som alle Redelige Svenske på thenna orten uti
Krjgtjden lidit hafwa». Med anledning häraf afsändes i maj s. å. kongl.
befallning till biskoparna i Linköping och Skara »at endera af dem skall en
skik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
