Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Spegels Lefnadshistoria och Praktiska Verksamhet - 6. Spegels deltagande i det kyrkliga organisationsarbetet under Karl XI: utarbetandet af kyrkolagen, katekesen och skolordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Haquin Spegel, hans lif och gärning. 63
omhänderhafva släktets uppfostran till kyrklig ordning och tukt,
var tillfredsställelsen öfver den efterlängtade lagen blandad med en
känsla af missräkning och besvikenhet på grund af den konsekventa
maktöfverflyttning den innebar från dess till kommgens händer.
Denne hade att såsom en seneamus episcopus upprätthålla enheten
inom kyrkan, och all biskoplig myndighet centraliseras hos honom,
under det biskoparnas maktutöfning betraktas som en gåfva af
kunglig nåde. Då ärkebiskopen klagade öfver prästeståndets
bundenhet, berättas konungen ha svarat: »jag måste ock se mig före.
Nog kan jag lita på ceder, Carlsson, Spegel och andra, men
hvem vet, hvad framdeles kan ske, och hurudana edra efterträdare
blifva?» 1 Den strängt rojalistiske Spegel, som gifvit sitt bifall till
de tidigare prästerliga förslagen, lät i full öfverensstämmelse med
den makltfullkomlighet, han tillerkände konungen, sina personliga
önskningar vika och hängaf sig med förtroende åt glädjen öfver
den nya författningen. Denna glädje växte ännu mera under de
loford för »berömmeligh flijt, omsorgh och oförtruten Willia», med
hvilka konungen lät uttala sitt gillande af hans medverkan vid
lagarbetet2. Redan innan kyrkoordningen blifvit af rikets ständer
»för en lag antagen», lade Spegel oförtydbart i dagen, hvilken
underdånigt afvaktande lydnadsställning det stundom såsom
själfständig myndighet verksamma consistorium regni härefter syntes
honom böra intaga. En prestänka hade i september 1686 ingått till
prästeståndet med en supplik, hvari hon klagade öfver att hennes
son Niclas Deleen »oskyldigt är Hudstruken och ährelöös giord i
Stadhe» och anhöll om prästernas förbön hos Kongl. Maj:t, att han
måtte vinna upprättelse. Då ärkebiskopen upptog detta ärende
för att ingifva handlingar låta undersöka, om han var förbön värd,
förklarade biskop Spegel, att man icke borde befatta sig med
dylika ting, som törhända voro Kongl. Maj:t obehagliga. »Wij äre
— sade han — hijtkallade at höra och swara på Kongl. Maij:tt7
1 F. F. CARLSON, Sveriges Historia under Konungarne af Pfalziska Huset,
IV, 262.
2 Riksregistr. den 26 nov. 1687.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
