Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Spegels Lefnadshistoria och Praktiska Verksamhet - 6. Spegels deltagande i det kyrkliga organisationsarbetet under Karl XI: utarbetandet af kyrkolagen, katekesen och skolordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 Josef Helander.
psalmboken. Spegel var icke inkallad. Arkebiskopen hade såsom
sin önskan framhållit, att deputerade måtte eftersträfva fullständig
enhet rörande hvarje fråga och hvart ord i spörsmålen för att gifva
upphof åt ett oantastligt symboliskt verk1, men de stridiga
åskådningar, som upphetsat sinnena vid nästföregående riksdag, stodo
fortfarande lika oförmedlade. Professorerna Benzelius, Micrander
och Schütz, hvilka ansågo den till granskning föreliggande
spörsmålsboken snarast afpassad för lärare och kateketer men ingalunda
för det olärda folket, utvecklade ett gemensamt förslag om en
bestämd anordning af den kyrkliga undervisningen i trenne efter
ungdomens kunskaper afpassade klasser, hvarvid i den första skulle
genomgås den i abcboken införda hufvudtexten eller bibliska
katekesen och i den andra Luthers utläggning häraf; den tredje
klassens mera utvecklade lärjungar borde med anslutning till de
kunskaper, som förvärfvats genom inlärandet af lilla katekesen,
under
brukas vid alla brudvigslar, samt utlämnandet af 8:de, 9:de och 10:de bönen,
hvilka voro af nästan enahanda innehall. I dessas ställe borde man upptaga
några skriftens språk, som handla om äktenskap. Åfvenledes satte han i fråga
en del förkortningar i de följande kapitlen om sjukbesök och begrafningar. I
det hela var redan 1688 års granskningskommitté af samma åskädning, som
Spegel gör gällande, och före bekantgörandet af hans skrift hade till en del
därmed öfverensstämmande ändringar vidtagits (dock bibehöllos bönerna i
vigselformuläret), men i anslutning till Benzelii förklaring: »Biskäåpens Doct.
Spegelz påminnelser angående handboken finner iag intett höra till detta
förehafvandett» (den 20 juli 1693, Collect. de Scr. Sv. II, 274) voro Spegels
anmärkningar af ingen betydelse för utgången af handboksrevisionen. Utom de
ordinarie deputerade hade Spegel själf tillika med några andra stiftschefer vid
jubelfesten granskat och genom underskrift af den 7 mars 1693 gifvit erkännande
åt den nya handboken. Äfven detta nu i Riksarkivet befintliga, interfolierade
normalexemplar förvarades icke bättre, än att det vandrade ur hand i hand. Det
var sålunda en tid i Spegels ägo enligt en notis, som Er. Benzelius d. y. nedskrifvit i
en honom tillhörig anteckningsbok (H. 181, Linköping). D. v. bibliotekarien
Benzelius förmäler där: »1713 d. 26 Maji war iag hos Hr ErkieBiskopen, D:r Spegel,
tå iag och öfvergaf honom original exemplaret af then 1693 reviderade
handboken, som iag någon tid ägdt, och förmodel. lerer kiöpt på någon auction,
el:r fätt i något sterbhus. Han kom at beretta at största delen af wåra
kyrckjoböner woro länte vthur D:r lohan Arndt, och han them tagit af Weigelio, så
at ganske månge af Weigelii formulis loquendi, warit jemwel i wåra influtne,
som dock sedan rettats».
1 Jfr bref till Kgl. M:t den 11 oktober 1687, fol. 11, Växjö, och den 14
oktober s. å., Collectanca de Script. Svec., VI: 109, Riksarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
