Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Spegels Lefnadshistoria och Praktiska Verksamhet - 6. Spegels deltagande i det kyrkliga organisationsarbetet under Karl XI: utarbetandet af kyrkolagen, katekesen och skolordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Haquin Spegel, hans lif och gärning. 83
År 1700 öfverlämnade Spegel såsom gåfva till biblioteket i
Linköpings domkyrka ett betydande antal manuskript af delvis stort
värde. Bland dessa fanns ett med olika handstilar korrigeradt
exemplar af skolordningen, hvilket företer dess affattning under trenne
olika redaktioner1. Den af Spegels vanliga skrifbiträde verkställda
tidigaste utskriften har af grefve Lindschöld med egen hand
omarbetats och rättats 2, hvarefter han underställt detta koncept
Spegels granskning. Med bibehållande af det ursprungliga
förslagets uppställning och hufvudinnehåll har Lindschöld öfverkorsat
eller hårdt nagelfarit de paragrafer, hvilka icke genom direkt
hän
ordningen (til hwilkens fulbordan iag icke wet något fattas, emedan Sal. Gref
Lindschölds och the andre deputerades project innehöll intet mer än jag senast
upskickade) skal sedan hon i Cancelliet är skärskådad sendas til Vpsala,
önskandes iag at Processen kunde ther igenom blifwa kortast, thet nödwendigheten
wisseliga fodrar». Fol. 8, sid. 300, Växjö. Sedan skolordningsförslaget vunnit
kunglig stadfästelse, gaf den väl härsklystne biskop Benzelius uttryck åt sitt
missnöje öfver att den i hans tycke omogna förordningen icke varit förberedd
genom en mera allmän och ingående granskning. Flere af biskoparna
underhöllo med honom en liflig brefväxling rörande de olägenheter, som häftade
vid den nya skolordningen. Dessa gällde dels borttagandet af apologist- eller
skrifvarklassen, som ännu i Lindschölds redaktion 1686 fanns upptagen, dels
svårigheten för de fattiga skolbarnen, hvilka ofta blefvo de bästa subjecta
sacerdotalia, att förvärfva tillräckligt underhåll, sedan såväl liksjungandet var
förbjudet eller inskränkt som socknegången förlagd till enbart tvänne ferier om
året, en olägenhet, som äfven drabbade de illa aflönade kollegerna.
Lärjungarnas antal minskades märkbart i flera stift, och man nödgades af denna
anledning dimittera de fattiga att gå sina vanliga socknar fyra gånger om året, under
det stadsbarnen och de förmögnare eleverna behöllos kvar vid skolan. Jtr Er.
Benzelii brefväxling, Bf. 9 och H. 46, Linköping. Äfven Spegel erkände
svärigheten att stricte tillämpa skolordningen, och vid 1693 års riksdag uttalades det
samma öppet af ärkebiskopen. Prästeståndets protokoll den 18 nov. 1693.
1 Ecclesiastica B. 116, Linköping.
2 Denna omarbetning finnes som renskrift i den Lindschöldska redaktionen
af kyrkolagen, K. 74, Uppsala, och den omständigheten, att den såsom ett
kapitel i den öfriga följden där inflickats, tyder på, att den till tiden föregår 1686
års kyrkolag. — Smärre rättningar af Spegel i de af Lindschöld öfverkorsade
paragraferna (i B. 116) jämte införandet i den Lindschöldska renskriften af ett
fåtal Spegels ändringar (t. ex. red. Lindsch. kap. II, § 3, 8) angifva, att
Spegel åtminstone med lätt hand genomgått skolordningen, innan Lindschöld
begynte sin censur, hvaremot Spegels egentliga öfverarbetning. som icke upptages
i renskriften K. 74, synbarligen varit af senare dato, enär han där korrigerat
Lindschölds text, gifvit hänvisningar till kyrkoordningen och i det hela
åstadkommit en affattning, som mycket närmre än Lindschölds ansluter sig till den
fastställda förordningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
