Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Spegels Lefnadshistoria och Praktiska Verksamhet - 8. Spegels deltagande i det kyrkliga organisationsarbetet under Karl XI: anordnandet af rikspsalmboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Haquin Spegel, hans lif och gärning. 121
råd med hans både i vitterhet och vetenskap välförfarne vän
Urban Hiärne samt magister Johan Barchius1. På kommgens
uppdrag2? och enligt af honom stadfästa regler3 bearbetade dessa
tillgänglig psalmlitteratur för att till ett enhetligt verk sammanför:
de bästa kyrkosångerna. Som grundval för arbetet lades En
Chri
stens Gyllende Clenodium Eller Siäle-Skatt af år 1686 4,
1 Magister Jonannis Laurentii Banciivs föddes den S juli 1651 i
Söderbärke i södra Dalarne, inskrefs som student i Uppsala i maj ar 1669, blef
prästvigd och utnämnd till pastor vid Westmanlands infanteriregimente ar 1682:
promoverad magister i Uppsala s. å. Utsags tva åar därefter till komminister i
Storkyrkoförsamlingen i Stockholm och befordrades som en synnerligen dugande
man till domprost i Västeras ar 1691, hvilket ämbete han tillträdde ar 1692.
Var under hela sitt lif mycket sjuklig och afled den 3 febr. 1701.
2 Swedbergs bref till Spegel den 17 juni 1691, original i K. 2 a, Uppsala
domkapitelsarkiv. Detta bref, pa hvars tillvaro och omskapande betydelse för
den Swedbergska psalmbokens tidigaste historia professor Hensman LenpstRöa
gjort förf. uppmärksam, utgör i flera afseenden ett korrektiv pa Swedbergs väl
anspraåksfulla framställning i Lefwernesbeskrifningen. Det är enligt denna
urkund icke Swedberg, som af eget initiativ och utan konungens vetskap begynt
arbetet. utan »Kongl. Mayt har intet langesedan i nader behagat med mig
owärdig tala om nagol som angär wart stånd», säger han och upprepar anyo,
att psalmboksverket »saledes, som skrifwit är. är begynt och företagit med Hans
May:t7 nådigste behag. minne och gottfinnande».
3 Det af Swedberg själf uppsatta. odaterade förslaget till hans och hans
medhjälpares arbetsordning 1691 har af samlare rörande psalinboksarbetet förts
till tiden för den revision af Swedbergs psalmbok, som företogs under ar 1695
(jfr S. L. Gahm Perssons afskrifter i n:o 29 in 4:o, Växjö). men en jämförelse
med den framställning, Swedberg lämnar i sitt bref till Spegel af den 17 juni
1691, visar otvetydigt. att denna afskrift innehaller Swedbergs ursprungliga
förslag till regler för psalmboksrevisionen.
4 Den af Swedberg använda psalmbokseditionen bär följande titel: En
Christens Gyllende Clenodium. Eller Siäle-Skatt 2 Tnhallandes
the Böker och Stycken som Sfölliande Blad uthwijsar. A nyjo aff Trycket
uthgingen/ och medh åthskillige Böker och Stycker / samt härlige och sköne
Andelige Psaltmer som i andre Psalm-Böker icke jinnes Sförmerat och
förDätrat. Här jämte är bijfogad M. Caspar Neoumans Kärna uthaff alla
Böner uthi få Ord. Stockholm Tryckt aff Johaun Georg Eberdt / Ahr
1686. I bref till Spegel (K. 2 a, Uppsala domkapitelsarkiv) berättar Swedberg
visserligen, att ban följde »den Psalmbok, som kallas Sieleskatt oplagd här i
Stockholm af Goldnaw ahbr 1686», men nagon dylik psalmbok af ar 1686 med
Goldnaws namn på titelbladet bar förf. icke paträffat. Att Swedberg det
oaktadt afsett den här angifna editionen synes förf. framga dels af det fultständiga
upptagandet af dess psalmer i Swedbergs edition dels däraf, att Swedberg nagra
är senare försvarade sina atgöranden genom att hänvisa just till boktryckare
Eberdts psalmbok. Möjligen syftar benämningen Goldnarws Sieleskatt på några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
