Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Spegels Lefnadshistoria och Praktiska Verksamhet - 8. Spegels deltagande i det kyrkliga organisationsarbetet under Karl XI: anordnandet af rikspsalmboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 Josef Helander.
der1, hvilket så djupt grämde den fromme biskopen, att han en tid
umgicks med tanken på att afsäga sig ämbetet och draga sig
tillbaka i enslighet2. De skarpaste anmärkningarna riktades mot
nattvardspsalmen n:o 22. Det ursprungliga manuskriptet till denna
1 Dessa voro n:o 4 (i 1695 ärs psh. n:o 3): 22 (19) 168, 176, 186, 200
(172), 201 (173). 213 (184), 296 (255), 439 (376). 441 (378), 475 (406), 479 (409).
1 Han uttalar sig härom i ett bref fran denna tid på följande sätt: »Hwad
min mening kan wara, om the månge mutationer som äre giorde uti Psaltaren
och Psalmboken är nu twifwels utan onödigt, at iag skal yttra, emedan flere
andras påminnelser inkomma, än man wille hafwa, eller hade förmodat, men
i synnerhet önskar jag, at jag genom Hr Cancelli Rådets wanlige ynnest och
stora conduite må blifwa förskont thet längsta möjligt är. Jmidlertid hafwer
jag ordsak til at beklaga först at någre sökt sig tilfälle til at traducera mig,
för några ord skul, som the mena wara anstöteliga uti en af mine enfaldige
Psalmer, then likwäl Professor Svedberg effter mycken Censur hafwer utlämnat.
jämte the fleste andre säsom obrukelige förkastat, hwilcket kunde wara mig
Skymf nog om iag wille så uttydat. Sedan at slike män som wille smäda
och mästra andre, bruka en sådan method angifwa först sin sägn Kongl. Maij:t
och gå alla en Christerlig åtwarning förbj, then the nu på 9:de års tid wäl
kunnat bruka, om the af et godt hierta wille något påminna och min mening
eller förklarning weta; yttermera at the hålla mig så fåkunnig som skulle iag
intet weta orthodoxien, i thet stycket, hwilcket iag Gudj lof för 40 åhr sedan
sielf lärdt hafwer och för 30 är sedan begynt lära andra, nämlig at så länge
wij äre här i Werlden så äre wj i strid med onda lustar, så wäl som med andre
wåre andeliga fiender; Men huru the orden som the ogilla äro i then psalmen
inkomne och huru Christelig uttydning the böra hafwa, wisar thetta hosföljande
paper, som jag allenast til then ändan haf:r medskickat at Wälborne Hr Can
celli Rådet, om s ifälle kan gifwas, tekkes inför Kongl Maij:tt nämna thet,
ty om Kongelig Maj:tt wil i nåder förmerka min oskyldighet, så bekymrar iag mig
intet om andres arghet; giörandes therjämte min underdåänigste försäkran, at som
iag gudj lof, i mit hierta hafwer och älskar, så skal jag med orden gerna förswara
wår rena lära och bekennelse, fast thet skulle ske med mit lifs förlust, men at kunna
undwika alla delatorer, som af en eller annan ordeform kunna giöra en wrång
mening, är mig så omögligt som thet hafwer warit alle andre än och the lärdeste män;
Och jag, som aldrig hafwer welat eller kunnat söka något thet ringaste
anseende för någon erudition skul, kan Contestera at ingen af mine ilwiljare skal
kunna skrifwa så accurat, at iag icke skal finna något ther uti at lasta, och
wore wäl skäligt, at the som så snelle äre til at corrigera andre, skulle wijsa,
hwad the sielfwe gordt hafwa, ther med the förtiänt, at hållas för infallible.
Jag wiste wäl at när C. C. skulle begynna något, tå skulle intet iag blifwa
förgäten, ty ordsaken til hans städs wariga hårdhet emot mig är Kongl. Maij:t
intet obekant. Förtal som iag wet at jag aldrig är frij för honom och hans
anhang, så hafwer jag fattat i Guds Namn upsåt, at begiära nådig dimission
ifrån thetta Ämbetet och sättia mig afsides i någon wrå, så snart jag hafwer
thet mästa af thetta stiftet visiterat, och något på thenne Biskops gården
förbättrat, til et skyldigt, ehuruwäl ringa tacksamhets teckn för the otalige
wälgerningar som mig bewiste äre». Fol. 8, sid. 439—441, Växiö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
