Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Spegels Lefnadshistoria och Praktiska Verksamhet - 10. Spegel i sin studerkammare. Personliga förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tionde kapitlet.
Spegel i sin studerkammare. Personliga förhållanden.
Biskop Spegels bild finnes bevarad i tvänne olika porträtt af
konstnärligt värde. Det ena, som i en gammal biskopskrönika
uppgifves härflyta från David Krafft, är en oljemålning i Linköpings
domkapitels sessionsrum och det andra ett kopparstick, verkställdt
af Elias Brenner. Båda dessa framställa honom som en kraftig,
intelligent prelattyp med allvarliga, klart markerade drag. Den
starkt utvecklade, nedtill örnböjda näsan med sina skarpa vinklar
och de raka, hoppressade läpparna ge bilden af en samlad,
viljeseg karaktär, som har makt att tilltvinga sig segern, medan ögonen
med deras blida öppenhet vittna om sinnesro och fonder af
återhållen lyrik. Den höga pannan är klar och väl formad. De starkt
uppåtböjda ögonbrynen förläna den ett drag af vaksamhet och
snabb intelligens. Ingen konstgjord hårprydnad inramar hans
ansikte. Men skuggningen från hans eget ljusa hår och från
hakskägget, som faller ned öfver den stora hvita prästkragen, gifva däråt
en helhet och värdighet, som ännu mera skärpes genom det starkt
individuella ansiktets motsättning mot den något veka kroppen
med dess sluttande axlar.
Verkställighetens tidehvarf tillskapade sina typer cfter sitt eget
mått. Deras grofva drag och bastanta nervsystem hade dock hos
Spegel vunnit samma ädelhet och förfining, som han lagt i dagen
genom sin lifsgärning med dess manlighetsprägel, ej blott af
dådkraftig ihärdighet och förståndsskärpa, utan ock af högsinne och
hjärtats innerlighet. Han ägde verklighetsmannens sunda praktiska
blick, som fixerade det väsentliga i hvarje uppgift, och den sina
ideal hängifne forskarens och teologens allvar. Ett missförhållande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
