Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Spegel som Episk-Didaktisk skald och som Psalmförfattare - 12. Skapelsehistorien som episkt motiv i den äldre litteraturen. Dess svenske bearbetare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tolfte kapitlet.
Skapelsehistorien som episkt motiv i den äldre litteraturen.
Dess svenske bearbetare.
Det sjuttonde seklets sträfvan att öfverskåda och
encyklopediskt sammanfatta allt vetande har inom vår litteratur efterlämnat
ett af sina mest typiska minnesmärken i Spegels digra
hufvudarbete, Guds Werk och Hwila. Besjälad af det stolta
medvetandet att vara ett språkrör för sin tids tankeriktningar kunde
Spegel säga sig, att han upptagit till behandling »then
alraherligste / liufligste och widlöftigste Materia, i hwilken Menniskiornas
Förstånd Kan öfwas och theras Hiertan förlustas». Ämnet syntes
honom i och för sig lämpadt för den episka formen, hvilken
tillerkändes hedersrummet i renässansens poetiker, och inom ramen af
detta universalepos ägde han tillfälle att inpassa sina reflexioner
öfver all världens företeelser och gifva en brokig profkarta, ej
blott på den närmaste samtidens åskådningar och intressen, utan
äfven på sina studier af gångna kulturskeden.
För att finna vägledning till en allsidig och uttömmande
framställning hade han gått att söka sanningar och uppslag såväl hos
kristna lärare och hedniska filosofer som hos äldre och yngre skalder.
En särskild afdelning af företalet till Guds Werk och Hwila (G.
W. o. Hw.) är ägnad åt ere öfversiktlig framställning af den
litteratur, han begagnat rörande de kosmogoniska spörsmålen, och i
allmänhet af de skrifter öfver naturen och Skaparens underfulla
verk, hvilka för honom stodo som närmare eller fjärmare
förebilder.
Bland klassiska auktorer dröjer han med förkärlek vid
Aristoteles. Dennes härliga tankar om världen och dess daning syntes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
