Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Spegel som Episk-Didaktisk skald och som Psalmförfattare - 12. Skapelsehistorien som episkt motiv i den äldre litteraturen. Dess svenske bearbetare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212 Josef Helander.
larna af författarskapet och därvid icke drog i betänkande att låta sig
anses som auktor, framgår tydligt nog genom ett i Linköping
befintligt originalbref (B. 117: 52) från prosten i Vadstena Samuel
Pontinus, hvari det bl. a. heter: »Såsom Bookbindaren här å
orten Hans Tyysker af högwyrdige her Biskopens Book, Gudz wärk
och hwila, emottagit 6 exemplar, som des revers, den förledne
Pärmässa iag emottog, innehåller, så har han ett exemplar mig
tillbaka stält, effter han fruchtar sig icke fåå sellia det, ty twenne
sidor pag. 160 [äre] genom booktryckarens förwållande blanka, och
för the andre tillstält 26 Dr. 24 öre, som dess här medfölliande
räkning uthwisar ...»
Bland dem, som stodo i närmare beröring med Spegel, finnes
ingen, som veterligen drog hans författarskap i tvifvelsmål. Det
bekräftas af Swedberg (Lefwernesbeskrifningen sid. 280, Schibboleth
sid. 175 och 308), Upmark-Rosenadler (Oratio Parentalis sid. 52)
Gezelius (Personalia), David Bur-Celius (Hymnus Sepulcralis) jämte
andra, till hvilka Wrangel hänvisat.
Men att det allmänna omdömet inom mera aflägsna kretsar
icke odeladt erkänt Spegel som auktor, visa såväl Keders och
Stenklyfts vittnesbörd som titeluppgiften å Engsömanuskriptet.
Skapelsehistorien i rim var ett af århundradets mest favoriserade
poetiska motiv, bearbetadt på alla Europas förnämsta kulturspråk.
Latinet, tyskan och holländskan erhöllo hvardera tvenne
öfversättningar från du Bartas. Det är icke otroligt, att med det
vaknande intresset att skaffa vårt land en egen modern litteratur samma
plan att öfverföra du Bartas’ och Arøboes verk till svenskan
kan ha förefunnits ej blott hos Spegel och Lucidor, utan äfven
hos andra litterärt intresserade samtida. Sannolikt vaknade denna
tanke hos Spegel redan under studietiden, då Arøboes verk var
nyutkommet och hvarje bildad protestant uttalade sig i loford öfver
La première Sepmaine. Hvad Lucidor gjort vid de »sju dagar»
hvilar ännu i dunkel. Med nu föreliggande litteraturrester i
manuskript kan hvarken bestämdt påstås eller förnekas, att ett af
honom verkställdt utkast till en skapelsehistoria funnits till. Men
då frågan gäller: är det Spegel eller Lucidor man bör tillskrifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
