Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Spegel som Episk-Didaktisk skald och som Psalmförfattare - 13. Guds Werk och Hwila
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ö26 Josef Helander.
Ther är ej någon Ting then the ju kunna fatta
Ty si the någon lee så kunna the stoor-skratta /
Om någor sukkar tå begynna the at tiuta /
Om någor bugar sig the strax på Näsan luta.
The kunna på een Stund bå ronna / blåna / bleekna /
Ja then Ostadighet är alt för lång at tgkna /
Ty sielfwer Proteus sig ej så ofta wände
Then man dock i sin Tjd för störste Wisper kende.
Men Ärlighet och Blygd kan Skrymtaren ej wjsa
Then Färgan bjtar ej på Hiertatz hårda Fljsa. (Sid. 238.)
Alla, som äro uppblåsta af »tokot Högmodz-Skum» och som
röka tobak, affärdas nu, på samma gång som han berättar, att
kameleonten, liksom Pythagoras, lefver af bara väder.
Hans allvarsord äga stundom god pregnans, och i den eljest
torrt prosaiska texten förekommer då och då inryckt något verspar,
som både träffande och med epigrammatisk klarhet lyser upp den
söfvande beskrifningen. Flera sådana halft ordspråkslika
vändningar har han, oberoende af föregångarne, infört i manuskriptets
sista redaktion. Så t. ex. i afdelningen om metallverken dessa ord:
Man pröfwar med een Steen om Guld är got och wigtigt /
Man pröfwar och med Guld om Hiertat är uprichtigt. (Sid. 141.)
Eller detta:
Tänk Lykkans Spegel är bereedd af Glaset swaga /
Men Klookhetz är af Ståäl och kan een Stööt fördraga. (Sid. 296.)
Vanligtvis äro hans reflexioner af utprägladt religiös
karaktär. Han beder också till Den Högste:
Så låt tå tina Nåd som Morgon-daggen flyta
På mina Läppar need / at tacksam Ord ej tryta
Andächtig Ord / som må upwäckia goda Tankar
I något Hierta som blant Werldzens Lusta wankar. (Sid. 219.)
Den varma lofsångston, som genomgår slutet af andra, liksom
början af fjärde sången, väger upp långa sidor af formöfning och
torr moralpredikan. Så t. ex. lofsången »Alzmächtig Herre Gud!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
