Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Spegel som Episk-Didaktisk skald och som Psalmförfattare - 14. Spegels parafraser öfver Davids Psaltare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Haquin Spegel, hans lif och gärning. 251
psalmer äro — åtminstone i Rørdams omtryck — mera enhetliga
och noggrannare utmejslade liksom inbördes mera likartade. Men
den lyriska styrka och fyllighet i uttrycket, som Spegel nedlagt i
sina bästa parafraser (t. ox. af Davids 118 psalm), uppnår han icke.
Af Davids 104 psalm, som enligt Spegel besjunger världens härliga
skapelse och Guds omvårdnad om kreaturens uppehälle, har denne
danat en hymn, där han oupphörligt från det jordiska vänder sig
uppåt i andaktsfullt beskådande af den Oändeliges majestät, medan
Arøgboe format samma psalm till en vek lyrisk sång med något af
folkvisans ton. Genom Spegels parafraser går en ständig sträfvan
att återgifva hvarje uppenbarelse af Guds storhet och allmakt, och
detta medför stundom partier af djupare poesi än hos någon
samtida parafrasör men framträder äfven i ansatser, som äro blott
till hälften genomförda. Det olika sinnelaget hos Spegel och
Arøboe, som icke eftersträfvade samma krafteffekter, framträder t. ex.
1 parafrasen af Davids 65 psalm:
Spegel. Aroboe.
Tu gör alla högderna fasta Du som est hele Verdens Haab,
BergsRötterna setter tu need Oc fester Land oc Riger,
Tu kanst haafs bölljor upkasta Som stiller Storm, Alarm oc Raab,
Ocn igen göra ther een freed. Naar Skaren hefftig kriger.
När Stormen bulrar och hwäser At onde Folck maa frycte sig,
När Wäigen yfwes och fräser De Gode glædis Hiertelig,
Kara tu snart stilla des gny. Baad’ aarl’ oc silde lege.
Till en lyckad parafrasering af Psaltaren hörde jämte verbal
trohet, tankerytm och välljudande vers förmågan att med
tillämpandœ af den lutherska exegetiken framdraga och betona alla
moment, hvilka visa öfver på den djupare nytestamentliga åskådning,
där N essiastanken framstår som medelpunkt. Spegel har härpå
nedlagt mycket arbete och lärdom, och det vore ett misskännande
af värdet i hans parafraser, om detta lämnades utan beaktande.
Vid behandlingen af t. ex. Dav. 50 (Sp. Ps. LVII) har han sålunda
sökt bevara ordalagen från Psaltaren, men Kristi namn inskjutes
oförmärkt, liksom förklarande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
