Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JO HÅliDA TIDËE
— Ja, ett torp skaffar inte alltid föda för flera
än en, svarade han i allmänhet.
— Det beror på hurudant torp det är. Här
i Tavastland ha vi sällan ogifta torpare. Det blir
ingenting ordentligt af med hushållet, utan att en
kvinna håller ordning i det.
— Nej, nog är det så.
— Och jag ville inte ha ogift folk och bruka
mina torp.
Hörde han rätt? Tänkte kaptenen då på att
gifva honom, den arbetssökande långvägafararen,
ett eg’et torp här långt ifrån hans hembygd? Han
svarade därför försiktigt:
— Nå, en hustru kan man ju alltid skaffa
sig . . .!
Kaptenen såg upp på honom och log menande.
Bonden anade genast med sin vakna instinkt att
här låg någ-onting under. Han drog sin mun till
ett slugt löje, han också.
Då afbröt kaptenen all vidare diskussion:
— Du skall fä arbete vid timmerflottningen
här nära gården tils vidare. Din häst får gå på bete
under tiden eller användas i gårdens sysslor. Och
om du bara har dina papper i ordning, så få vi
se sedan. Gå nu och säg inspektören att jag tagit
dig i min tjänst och att din häst får beta med
gårdens hästar. Adjö!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>