Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
nårda tid eu
Pihl hade redan tagit ordet på gungan och bjöd
dem nu i skämtsamma ordvändningar att taga plats.
— Vänta på mig! ljöd i detsamma en gäll
kvinnostämma pä afstånd, och där kom Anna
Mellilä, fin och tillgjord och själfmedveten. Hon
hade med flit lämnat sig efter de andra, för att
göra sitt uppträdande desto mera observeradt.
Alla på gungan vände sig om, man
tillro-pade henne att skynda sig, men hon gjorde
omöjligheter att komma öfver ett dike och
koketterade riktigt bedårande.
Lehtimaa, som på gungan fått det flyende
ruset litet upplifvadt genom farten och
ansträngningen, sprang emot den vackra flickan och ville
på herrskapsvis hjälpa henne öfver diket, men hon
slösade endast en främmande och förvånad blick på
honom, lyfte kjolarna halfvägs till knät och satte
öfver diket i ett mindre graciöst än kraftigt spräng,
gick förbi den handfallna kavaljeren utan att se
pä honom och sade tillgjordt till de andra:
— Hvarför kunde ni inte vänta på mig, så
hade vi följts ät alla tillsammans?
— Man har väl annat att göra, än att vänta
på fröknar som dig, föll stalldrängens stämma in.
Han hade funnit sin bränvinsflaska så godt som
tom i enbusken och tog hämd på Anna Mellilä.
Och han hade andra skäl än bara detta, ty han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
