Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hårda tider 9
hördes koskällor, och en duktig mörkbrun häst stod
och hängde hufvudet öfver stubbmarken, för lat
och mätt att orka beta i middagshettan. Det såg
ut att vara ett förmöget gårdsfolk, som brutit
bygd här, och Lehtimaa var säker på att hans
ärende skulle lyckas.
Han styrde kosan förbi den halföppna dörren
till stugan rakt till badstun, där han gissade
att värdinnan fans, ty han hörde ett långt stycke
utanför skvalpandet af kläder i en tvättbunke
med tvållödder. Han stack hufvudet inom
dörren till den yttre tvättstugan och såg en vacker
kvinna med bara armar röra om i tvålskum ända
upp till armbågarna. Den vackra kvinnan var
Anna Mellilä, koketten från Herrö.
— Nej, se österbottningen! sade hon.
— Är det Anna Mellilä, som är värdinna
här? frågade han.
— Jaha, så är det.
— Nå, det var då ett oväntadt
sammanträffande! Men det kan inte vara längesedan hon
blef det,
— Nej. Bara två veckor.
— Och hvem är husbonden?
— Kors, vet han inte det? Ingen annan än
hans egen landsman, den andra österbottningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
