Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hIrda tider
129
driftige, nyktre affärsmannen hängaf sig så åt
sina fantasier, att han icke märkte ingeniörens
närvaro engång. Häradshöfdingen satt tigande
och rökte, och fru von Blume såg till det yngsta
barnet, som vaknat i barnkammaren.
Först framemot midnatt afbröt kaptenen
konserten genom att tacka fröken Louise och
ingeniören, som sjungit några visor. Annars hade
den fortgått i oändlighet.
Kaptenens häst hade anländt för en half
timme sedan, hette det, och häradshöfdingen öfver •
talade Thoreld att låta den hvila ut bättre, innan
den skulle springa de tre milen hem igen. Men
kaptenen litade på sin trafvares uthållighet, satte
sig upp i sin lätta gigg och åkte bort i den kalla
dimman, öfver hvilken fullmånen stod klar. Nu
skulle han icke öfveranstränga hästen, utan
komma hem just i soluppgången och vara den förste,
som bevittnade skadorna frosten gjort.
Ingeniören visades upp till gästrummen och
tog godnatt med ett tack för en af de angenämaste
dagar han haft. Häradshöfdingen såg ännu en
gång på termometern och lade sig till en orolig
hvila. I daggryningen ville han vara uppe och
öfvertyga sig om att alla hans onda aningar slagit
in eller om att afgörandet åter uppskjutits för
några dagar.
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
