- Project Runeberg -  Hårda tider. Berättelse från Finlands sista nödår /
175

(1891) Author: Karl August Tavaststjerna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11ÅRDA TIDER

175

Pihl andades redan fritt ett ögonblick, då ett
fåradt kvinnoansikte stack fram i det låga
stug-fönstret, höll händerna på ömse sidor om ögonen
och späjade in i den halfmörka stugan. Kalle
Pihl ryste tillbaka som för ett varsel, men Anna
gick närmare fönstret.

— Kan du inte lämna oss i fred? ropade hon
genom rutan.

Kvinnan utanför ruskade nekande på
hufvudet och kikade envist in i stugan.

Då fann Kalle Pihl på en idé:

— Hon är galen, sade han.

Det ryste i Anna, och hon drog sig längre
ifrån fönstret, men i det samma kom hon
ihåg-karlrösten som tystats ner.

— Hvar har du ditt karlsällskap, och hvarför
visar du inte honom?

— ]ag har intet karlsällskap, jag är här
ensam och vill tala vid värdinnan. Slipper jag
inte in?

— Hon är galen! hväste Kalle Pihl.

Anna började tro det och ropade genom
fönstret med en hotande rörelse att kvinnan skulle
aflägsna sig.

— Jaså, jag slipper inte in?

— Nej!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:12:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hardatider/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free