Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÅRDA TIDRR
177
släpat med sig den där landstrykerskan för att
förstöra min hemfrid för mig!
Lehtimaa försökte befria sig ur Kalle Pihls
tag, men skakades så häftigt om af hans
kraftiga armar att han han icke kunde säga ett
sammanhängande ord. Anna kom ut ur farstun, och
den främmande kvinnan skyndade till. De tre
barnen stodo gråtande bakom henne.
— Att den bofven inte skäms kalla sin egen
hustru landstrykerska! skrek hon med tårar i
rösten. — Och så sant jag lefver, skall han stå
till rätta både för det och för att han bedragit
dig, Anna Mellilä, med tvegifte!
— Tig! röt Kalle Pihl ursinnig. Lehtimaa
skakades som en vante mellan händerna på
ho-hom och försökte vädja med blickarna till Anna.
Nu om någonsin skulle hon förstå hvad Lehtimaa
gjort för henne, och han var icke als rädd att taga
upp en tvekamp på puukkoknif med Kalle Pihl
om det gälde. Hans händer sträfvade ofrivilligt
åt knifslidan, som satt baktill i hans bälte, och
slutligen lyckades han med en hastig vridning
på kroppen komma åt knifhandtaget med ena
handen. Den vid österbottningstagen vana
främmande kvinnan märkte genast hans manöver.
— Herre Jesus, han mördar min man för
mig! ropade hon och störtade till. I det samma
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
