Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11ÅRDA TIDER
83
en sådan kraft i hvad hon sade, så att hon inte
kunde ha orätt.
— Det är hårdt att du börjar svika mig, just
nu när jag behöfver dig bäst.
— Jag sviker dig inte . . . men . . . hvarför
kan du inte säga mig hela sanningen ? utbröt hon
omotståndligt.
— Jag har ju sagt dig den redan.
— Ja — ja! Jag kan inte värja mig för
många underliga tankar.
— Låt du bli att tänka på sådana saker!
Ingen kan öfverbevisa mig om att jag haft
någonting med den kvinnan att skaffa.
— Men om de draga dig inför rätta?
— Så låt dem göra det. Jag reder mig nog
mot afunden och illviljan.
Kalle Pihl kastade sin yxa pä axeln och gick
med så lugna steg till skogs, att Anna, som såg
efter honom en stund, öfvertygad gick in i stugan
och låste dörren efter sig. I dessa tider vågade
man icke hålla sin dörr öppen ens midt på dagen
för de vandrande tiggarnes skull.
Inom kort hade det kommit ut i bygden att
Kalle Pihl på Uramo varit utsatt för öfverfall af
kringstrykande tiggare, och han hade ingalunda
dolt att illgärningsmannen var Lehtimaa. När
ryktet nådde Kotkais, ville man icke genast sätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>