Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 18
häk da tidell
sig på bordet, såg strängt på brottslingen och
sade:
— Kom närmare!
Lehtimaa flyttade sina järntyngda ben
rasslande närmare domarbordet.
— Känner du igen den här yxan? frågade
domaren med en skarp blick och drog plötsligt
skynket ifrån en yxa, på hvilken syntes spår af
lefradt blod.
Lehtimaa stod alldeles oberörd, fast biträdena
hakade i honom hotande ögon.
— Nej, sade han så lugnt att han själf blef
förvånad. Gud bistod honom tydligen.
Domaren hade ingen riktigt god och
graverande orsak att förfara uppskrämmande med
honom, han kastade ännu en forskande blick på
fången och kallade fram vittnena att begå ed.
De kommo allihop i klunga, och ett halft
hundratal fingrar trängdes kring bibeln och kring
postillan. När det blef för trångt på dem, sköt
ett af biträdena fram lagboken, som genast
besattes af ett dussin smutsiga fingrar. De tre sista
vittnena fingo nöja sig med att svära på
kommunalförfattningarna. Så svuro de alla att tala sant
i en lång, rabblande besvärjelse, medan domaren
med argusögon såg till att ingen smugglade utan
eftersade edsformuläret tydligt, och att ingen drog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
