Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
HA Ii DA TIDEIl
sinnesförfattning mot den mördade, men ingenting
i sak. Domaren bad dem helt allvarsamt prata
litet mindre skräp och säga litet mera förnuft,
hvilket kom dem att se mycket förolämpade ut.
Men själfva nämden måste draga på sina
allvarsamma munnar åt hans anmärkning. Allmänna
åklagaren afbröt dem missnöjd med ett högtidligt
inlägg om att alla hans vittnen tydligt och klart
lagt i dagen de brottsliga tankar, som Lehtimaa
hyst mot den mördade, och att en karl, som var
bekajad med så svåra misstankar, aldrig kunde
gå fri en upplyst domares och nämds fällande
utslag. Dessutom fordrade han att domaren skulle
konstatera det Lehtimaa på sin väg från torpet,
där han skriat och dunkat i väggen med yxan,
nödvändigt måste passera Uramotorp för att
komma till byn och således än tydligare skulle
befinnas skyldig.
De första vittnena kallades in ånyo och
tillfrågades angående vägen. Men deras uppgifter
understödde icke allmänna åklagaren. Den
vanliga vintervägen gick als icke förbi Uramo torp
utan en god fjärdingsväg på sidan om det.
Domaren fann hela frågan vara af mindre vikt, då man
i alla fall icke kunde säga bestämdt, när mordet
skett. Lehtimaa var visserligen tyngd af svåra
misstankar, men någon absolut klarhet om hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
