Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Edward Andersson, en bortgången halländsk bondeskald.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och enarne prunka röda,
och skogen står svart som natten
och vaktar de döda vatten
i gölar, som uppstå, då bergen blöda.
Från dödvattnet imman svävar
till backen, förbränd och förvittrad
och stenig och rämnad och splittrad
som kramad sönder av jättenävar.
Vid vägarne blåklockor dingla,
och källorna bildat små såar,
och älvar och bäckar och åar
i dalarnas gömslen som ormar sig ringla.
Här är svältbygd, urskogsbygd, vildmarksbygd,
här är trakten för rävar och vilda änder
men ej bygden för verktyg och odlarhänder;
här är Hallands kargaste bygd.
Sverige, Sverige, djupt i dina skogar,
högt på dina gråa fjäll vi trängt!
Ödemark blev bygd för våra plogar,
myr och berg ha spett och slägga sprängt.
Hård var marken, Sverige, som vi brutit,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
