- Project Runeberg -  I hasardens huvudstad /
119

[MARC] Author: Frank Heller
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaka söker maka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nästa dag (§ 2), i går alltså, togo vi en
förmiddagspromenad på terrassen utanför kasinot och sågo på,
hur de små duvorna fingo bakfjädrarna bortskjutna.
Efter en stund tröttnade vi på det nöjet och gingo in i
spelsalen för att pröva lyckan. Emellertid var den både
henne och mig högst onådig. Jag förlorade ytterligare
2,000 av kassan; hur mycket hon förlorade vet jag inte,
men med ens frågade hon mig så där i förbigående, om
jag kunde sätta ett par louis på tretton för henne. Tretton
tycks vara hennes lyckonummer. Jag skyndade mig att
framtaga en blå sedel och ställde den till hennes
förfogande, hon mottog den lugnt och spelade bort den på
mindre än 20 minuter. En till gick samma väg, varpå vi
reste hem till lunchen. Naturligtvis hade jag väntat få
igen mina pengar, men troligen är hon tankspridd och
slarvig i affärer som alla fruntimmer; hon betalade mig
inte då, och hela eftermiddagen var hon osynlig. Jag
hoppas att träffa henne vid lunchen i dag, men jag kan
ju inte kräva och för tillfället sitter jag här med tusen
francs på fickan. Hela saken går för fan i våld, om inte
Nathansson rycker fram med stora krigskreditivet. Och
om det går snett, vore det väl minst sagt jäkligt. Betänk
en halv miljard och chanserna stora; jag kan ju se att
hon trivs i mitt sällskap och svärmar för titeln. Jag tror
t. o. m. hon svärmar (åtminstone något) för mig själv
också; jag har ofta överraskat henne med små
sidoblickar, och speciellt tycks mina manliga knävelborrar
ha gjort intryck. Ett par gånger har hon försökt fråga
mig om mina gods (vilka den skojaren Auguste tycks ha
prisat för hennes kammarjungfru), men jag har svarat
undvikande, skyllt på min tjänstgöring och sagt, att
jag inte varit där på länge, vilket ju är sant som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:13:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hasard/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free