55 förbund, av vilka det största skulle bli metallindustriarbetare- förbundet. Detta skulle omsluta alla inom den mekaniska verkstadsindustrin och järnbruksindustrin organiserbara ar- betare. Med 1908 års statistik som grund för beräkningen skulle detta förbunds medlemsantal komma att utgöra 16,4 procent av samtliga förbunds medlemsantal. Järn- och me- tallarbetareförbundet skulle bilda stommen i detsamma. Gjutareförbundet skulle upplösas och överlämna sina med- lemmar till detta industriförbund, varjämte grov- och fa- briksarbetareförbundet, träarbetareförbundet, bleck och plåt- slagareförbundet, måleriarbetareförbundet med flera för- bund skulle överlåta sina inom den mekaniska verkstads- industrin och järnbruksindustrin sysselsatta medlemmar. Omläggningen enligt industriförbundsprincipen skulle komma att drabba grov- och fabriksarbetareförbundet syn- nerligen hårt. Av detta förbund skulle bildas ett allmänt fabriksarbetareförbund, omfattande ”alla arbetare, som äro anställda vid kemisk-tekniska och andra fabriker, vilka ej äro att hänföra till särskilda industriförbund, samt grov- arbetare, som ej skola anslutas till annat industriförbund”. Ur grov- och fabriksarbetareförbundet skulle utgå ett bygg- nadsämnesindustriförbund, ett pappersindustriförbund och ett väg- och vattenbyggnadsarbetareförbund. Därjämte skulle det avstå sina inom byggnadsindustrin sysselsatta med- lemmar till ett byggnadsindustriförbund. Från att ha varit det största skulle det efter omorganisationen bli det sjätte i ordningen. Flertalet renodlade yrkesförbund skulle upplösas. Fackföreningsrörelsen skulle därefter komma att förete föl i ande bild: A; ntal medli emmar Industriförbund absolut % Bageriindustriarbetareförbundet ................... 4,502 2,04 Boktryckeri- o. bokbinderiindustriarbctareförbundet 8,323 3,76 Bryggeriindustriarbetareförbundet ................. 3,449 1,56 25,833 11.68 Byggnadsämriesindustriarbetareförbundet .......... 6,249 2,84