57 Inom vissa yrkesförbund har omorganisationsplanen fram- kallat ett demonstrativt motstånd. Uttalanden, som gjorts av t. ex. gjutareförbundets lokalavdelningar, ha sålunda otvety- digt givit vid handen, att den meningen är förhärskande inom detta förbund, att förbundet hellre bör utträda ur landsorga- nisationen än medverka till ett förverkligande av kongress- beslutet. Det råder ej heller något tvivel om, att sådana för- bund som måleriarbetareförbundet och murareförbundet ännu icke äro beredda att bringa det offer, som kräves av dem med tanke på ett allmänt byggnadsindustriarbetareför- bunds bildande. Ett faktum, som man icke bör bortse ifrån, när man försöker bedöma förutsättningame för omorganisa- tionsplanens förverkligande, är för övrigt det, att landsorga- nisationen icke företräder hela den svenska fackförenings- rörelsen. Utanför landsorganisationen befinna sig nämligen ett stort antal sammanslutningar, på vilka den icke är i stånd att utöva något inflytande, varken i fråga om deras organisationsformer, program eller verksamhetsmetoder. Därest landsorganisationen icke lyckas tillförsäkra sig dessa sammanslutningars medverkan, kan den icke till fullo undan- röja de olägenheter för fackföreningsverksamheten, som aktualiserat omorganisationskravet, och ännu mindre åstad- komma den enhetlighet med avseende på fackföreningsrörel- sens organisationssystem, som den önskar uppnå. Yrkesförbundens obenägenhet att lämna en sådan medver- kan torde kunna försvaras, i varje fall förklaras, med några rent praktiska skäl. Det torde vara obestridligt, att dessa förbund hittills i regel haft större framgångar med sina strä- vanden att förbättra arbetsvillkoren än de förbund, som er- hållit karaktären av industriförbund. Detta har till en del berott därpå, att de i vissa fall haft förmånen att operera på en arbetsmarknad, som erbjudit större möjligheter än den< till vilken industriförbunden varit hänvisade. Det säger sig sålunda självt att t. ex. byggnadsarbetarne härutinnan ha större möjligheter att göra sina krav gällande än de arbetare, vilka äro sysselsatta inom de av fluktuationerna på världs- marknaden beroende exportindustrierna. Det ligger må-