100 ningsrörelsen — avser ju sålunda att omfatta alla arbetare, vilka sysselsättas inom de företag, där malmen förädlas, järnbruksarbetare och mekaniska verkstadsarbetare. Enligt landsorganisationens industriförbundsplan, skola de arbetare, som bryta malmen, vara samlade i ett särskilt förbund, gruv- industriarbetareförbundet. Den syndikalistiska motsvarigheten till metallindustri- arbetareförbundet, det vill säga metallindustridepartementet, skall däremot omsluta såväl gruvarbetarne som järnbruks- och verkstadsarbetarne. Principen är härvidlag, att industri- organisationen skall omfatta alla arbetare, vilka på ett eller annat sätt taga befattning med grundämnena, och dem som åstadkomma den färdiga varan. Inom metallindustriarbetareförbundet har emellertid fram- förts förslag, innebärande att gruvindustriarbetarne skulle inrangeras i detta förbund. Förbundets kongress uppdrog också år 1922 åt förbundsstyrelsen att i detta syfte träda i förhandlingar med gruvindusitriarbetareförbundets sty- relse. Resultatet blev emellertid negativt, ty vid omröst- ning inom sistnämnda förbund befanns majoriteten av med- lemmarne ovillig att gå med på sammanslagningen. Så sent som år 1929 uttalade sig gruvindustriarbetareförbundets kon- gress mot tanken på sammanslagning. Emellertid skulle omröstning återigen företagas inom förbundet i syfte att utröna medlemmarnes mening. Denna omröstning företogs i slutet av år 1929, varvid majoriteten av de röstande — 875 mot 490 — uttalade sig för förbundets bibehållande.