123 det nuvarande organisationssystemet slopas; samtliga fack- förbund sammanslås till en enda organisation och enhet”. Detta krav hade i några fall kombinerats med det syndika- listiska kravet på förbundens ersättande med lokala sam- organisationer, i andra fall med kravet på industriförbund. Man ordade visserligen även nu om demokratin och ”medlemmarnes självbestämnings rätt”, men det var tydligt, att konsekvensen av ett bifall till motionerna skulle komma att peka i riktning mot maktkoncentration hos landsorgani- sationens ledning. Landssekretariatet hade också påpekat detta i sitt utlåtande, vari det bl. a. hette: ”Det torde ej vara uteslutet, att en på så sätt centraliserad fackförenings- rörelse under en klok och försiktig ledning skulle kunna åt medlemmarne utvinna ekonomiska fördelar med mindre upp- offringar än nu, men systemet ställer oerhörda krav på med- lemmarnes disciplin och förmåga att underordna sina egna intressen under det helas”. Förutsättningen för en sådan maktkoncentration hos ledningen måste, menade sekretaria- tet, vara, att organisationen förfogar över helt andra makt- medel gentemot medlemmarne än dem, som för närvarande stå till buds. Men såväl medlemmarne som arbetarne i all- mänhet sätta säkerligen så stort värde på en frivillig sam- verkan i enlighet med demokratins grundsatser, att de icke skulle finna sig i ett ledarevälde av det slag, som motionä- rerna här hade medvetet eller omedvetet föreslagit. Kongressens överläggningar i denna fråga utmynnade i ett avslag på samtliga motioner, varvid kongressen under- strök landssekretariatets här ovan citerade uttalande. År 1926 framfördes ånyo detta krav till landsorganisa- tionens kongress. Vid detta tillfälle hade det sina föresprå- kare framför allt bland dem, som företrädde industriför- bunden. Det förefaller som om ett konsekvent genomfö- rande av industriförbundsprincipen skulle nödvändiggöra, att landsorganisationen även åtoge sig förpliktelsen att ekonomiskt understödja anfallsstrider. Motionerna vid 1926 års kongress gingo närmast ut på en sådan omläggning av landsorganisationen, men man var tydligen fullt på det klara