179 Av ovanstående tabell framgår, att den syndikalistiska rö- relsen har den största utbredningen inom byggnadsindustrin och bland skogsarbetarna. Även inom byggnadsämnes- och gruvindustrierna har den vunnit rätt stor utbredning. Inom andra arbetsområden spelar den praktiskt taget ingen roll. En undersökning i syfte att utröna proportionen mellan organiserade och oorganiserade arbetare i vårt land skulle givetvis erbjuda stort intresse. Den är emellertid icke lätt att åstadkomma. Det tillgängliga statistiska materialet måste nämligen betecknas såsom ganska bristfälligt. Då lands- sekretariatet år 1923 företog undersökningen angående fack- föreningsrörelsens sammansättning för att erhålla en grund- val för den nya industriförbundsplanen, försökte det även införskaffa material i ovannämnda hänseende. Detta skedde på så sätt, att de olika förbunden fingo uppgiva icke blott antalet organiserade utan även antalet oorganiserade arbe- tare inom deras verksamhetsområden. Dessa uppgifter kom- pletterades med den officiella statistiken i den mån detta lät sig göra. Till organisationsplanen fogades följande tabell, som av- ser att ge en bild av fackföreningsrörelsen, sedan omorga- nisationen blivit verkställd. Den upptager dels det beräknade antalet arbetare, som år 1923 voro sysselsatta inom de verk- samhetsområden, vilka uppdragits för de olika förbunden, och dels antalet inom dessa områden befintliga organiserade arbetare nämnda år. Industriförbundens omfattning enligt 1923 års statistik. 7. Organiserade och oorganiserade. Antalet inom industrin Förbundens namn anställda organiser. org. arbetare arbetare i % Beklädnadsarbetareförbundet ......... ...... 14,777 8,185 55,3 Bleck- och plåtslagareförbundet ...... ...... 1,450 I,H3 76,7 Bokindustriarbetareförbundet ......... 10,718 68,6