201 att söka åstadkomma uppgörelser i godo, ha såväl arbetarnes som arbetsgivarnes sammanslutningar erhållit en utpräglad karaktär av kamporganisationer. I och med organisations- väsendets utveckling ha motsättningarne ökats i samma mån som organisationernas styrka på ömse sidor tilltagit. Benä- genheten att till det yttersta utnyttja de resurser, över vilka organisationerna förfogat, har därmed gjort sig alltmera gäl- lande och haft till följd, att strid blivit oundviklig, varvid ofta omtanken om prestigen spelat en lika stor roll som de egentliga tvistefrågorna. Då högkonjunktur varit rådande och efterfrågan på arbetskraft varit stor, ha arbetareorga- nisationernas resurser möjliggjort ett aggressivt uppträ- dande från deras sida, medan arbetsgivarne och deras orga- nisationer nödgats iakttaga en defensiv hållning, men när lågkonjunktur inträtt ha rollerna omkastats. Strejken hai alltså blivit karakteristisk för högkonjunkturen, lockouten för lågkonjunkturen. Avtalsväsendets egen utveckling har ävenledes ökat tvistefrågornas antal. Även om tvisterna i flesta fall gällt lönernas storlek och arbetstidens längd, ha de i allt flera fall även kommit att röra sig om arbetsrätts- liga principer, om vilka det ofta visat sig vara svårare att uppnå enighet än i fråga om avtalens materiella innehåll. Man skiljer numera också strängt på intressetvister och rättstvister och har beträffande dem uppställt olika regler, särskilt med hänsyn till deras behandling inom ramen av gäl- lande avtal och ifråga om avtalslagstiftningen. Till dessa regler skola vi återkomma. En redogörelse för arbetsinstäl- lelsernas antal, karaktär och omfattning m. m. torde först erfordras. Några exakta uppgifter angående antalet arbetsinställelser före sekelskiftet stå icke till förfogande . Den systematiskt förda officiella statistiken sträcker sig icke längre tillbaka än till år 1903. Enligt de för tiden dessförinnan sammanställda uppgifterna skulle under perioden 1863—1889 222 arbets- inställelser ha förekommit. Mer än hälften, eller 134 in- träffade under 1880-talets senare hälft, det vill säga under