Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Åtgärder mot arbetsinställelser - 4. Åkarpslagen n:r 2 och Lex Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
Åkarpslagen. Även om bestämmelsen om straff för skade-
görelse kunde anses vara riktig i och för sig, hade förslaget
karaktären av en klasslag, i synnerhet som det tydligen en-
dast gällde av arbetare iscensatta strejker och icke av ar-
betsgivare föranstaltade lockouter. Därtill kom, att det av-
såg att kriminalisera även själva avtalsbrottet, vilket måste
anses icke stå i överensstämmelse med svensk rättsuppfatt-
ning. I den offentliga debatten erhöll lagförslaget benämnin-
gen Åkarpslagen n:r 2.
Syftet med den andra delen av förslaget var, som sagt,
att åstadkomma förbud mot s. k. samhällsfarliga strejker.
Detta förbud skulle främst drabba de stats- och kommun-
anställda — järnvägsmän, arbetare vid renhållnings-, vatten-,
gas- och elektricitetsverk etc. — men även lantarbetarne,
som hade börjat organisera sig året innan förslaget fram-
lades och på ett par platser anordnat strejker. De stats-
och kommunanställda skulle bindas vid tjänstemäns an-
svar, men utan att erhålla motsvarande trygghet ifråga
om anställningen och övriga med ett sådant ansvar förenade
fördelar.
Regeringen lyckades utan svårighet vinna bifall för sitt
förslag i första kammaren. I andra kammaren förkastades
det emellertid med 112 röster mot 110, och det blev följakt-
ligen icke upphöjt till lag.
År 1908 gjordes ett nytt försök att engagera lagstiftningen
mot fackföreningsrörelsen. En av högerpartiets represen-
tanter i andra kammaren, fil. d:r Karl Hildebrand, väckte
då en motion, vari påyrkades sådana ändringar i tryck-
frihetsförordningen, att fackorganisationernas offentliga
meddelanden om blockader, strejkbryteri etc. skulle om inte
helt och hållet omöjliggöras så i varje fall i hög grad för-
svåras. Detta lagförslag, som i den offentliga debatten be-
nämndes Lex Hildebrand, vann icke riksdagens godkän-
nande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>