277 arbetare skulle tvingas genom lagstiftningsåtgärder att arbeta på arbetsvillkor, som deras organisationer ej godkänt, beslutar att landsorganisationen och anslutna förbund skola vidtaga erforderliga åtgärder för att förhindra tillkomsten av en sådan lagstiftning.” Kongressen beslöt efter en kort debatt att godkänna se- kretariatets förslag. io. Svenska arbetareförbundet — ”Arbetets frihet Innan organisationsväsendet hade nått den utveckling och utbredning, som det numera har, nödgades såväl arbets- givarnes som arbetarnes organisationer alltid räkna med att deras åtgöranden skulle försvåras tack vare, att de oor- ganiserade arbetsgivarne eller arbetarne icke blott väg- rade dem sin medverkan utan ofta direkt motarbetade deras förehavanden genom att på ett eller annat sätt gynna mot- parten. De oorganiserade arbetsgivarne godkände sålunda ofta de krav, som från arbetarehåll framställdes och som de organiserade arbetsgivarne vägrade att acceptera. De oorganiserade arbetarne fortsatte ofta att arbeta, trots att deras organiserade kamrater funno sig nödsakade att in- ställa arbetet i syfte att åtadkomma förbättringar i arbets- villkoren. Ofta passade oorganiserade arbetare på att taga de platser i besittning, som de organiserade hade lämnat vid strejktillfällen. Strejkbryteriet var på sin tid arbetsgivarnes kraftigaste medel mot fackföreningsverksamheten. Det förekommer alltjämt i större eller mindre utsträckning, beroende på hur konjunkturerna på arbetsmarknaden göra sig gällande, men dess för fackföreningsverksamheten skadliga verkningar ha otvivelaktigt avsevärt minskats i den mån, som fackföre- ningsrörelsen gripit omkring sig och solidaritetskänslan stärkts inom arbetareklassen. För att bättre kunna tillgodogöra sig strejkbryteriet för- sökte arbetsgivarne så småningom organisera detsamma. Direkt eller indirekt medverkade de till att åstadkomma ar-