- Project Runeberg -  Den svenska fackföreningsrörelsen /
291

(1934) [MARC] Author: Sigfrid Hansson - Tema: Labour
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Arbetsavtal och kollektivavtal - 2. Skillnaden mellan arbetsavtal och kollektivavtal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

291 handla med arbetarne och avsluta överenskommelser med de- ras organisationer. Hovrättsrådet Gustav Olin går i sin be- kanta avhandling om kollektivavtalet ut ifrån, att arbets- givaremotståndet framförallt härledde från denna gamla fö- reställning om nödvändigheten av ett företagareenvälde. Han skriver nämligen: ”Arbetsgivarne intogo till en början en tämligen avvisande hållning:. I främsta rummet grundade sig deras missnöje helt naturligt på den förändring i det inbördes maktförhål- landet mellan arbetsgivaren och hans arbetare, som åstad- koms grenom den nya avtalsformen. I den mån arbetarnes organisationer tillväxte i fasthet och ekonomisk styrka öka- des även deras anspråk på medbestämmanderätt över arbets- villkoren. Därigenom undergick snart nog balansförhållandet en så fullständig omvandling, att en isolerad arbetsgivare kom att intaga samma underlägsna ställning gentemot arbe- tarnes organisationer som förut den oorganiserade arbetaren gent emot arbetsgivaren.” Det dröjde ju emellertid ej länge förrän arbetsgivarne förfogade över organisationer, som i omfattning och styrka kunde mäta sig med arbetarnes organisationer, och så små- ningom började man även inom arbetsgivarevärlden komma underfund med, att kollektivavtalet erbjöd vissa fördelar även med hänsyn till arbetsgivareintresset. Medan det för arbetarne framstod som en garanti för de organisationsmäs- sigt framtvingade förbättringame av arbetsvillkoren, blev det för arbetsgivarne icke blott ett dokument, medelst vilket arbetsfreden garanterades för viss tid, utan även, i den mån arbetareorganisationerna lyckades giva det allt större om- fattning, i viss mån en garanti mot illojal konkurrens arbets- givarne emellan. Det kan alltså icke gärna råda något tvivel om, att kol- lektivavtalet är betingat av de förändringar i arbetsförhållan- det, som den ekonomiska utvecklingen åstadkommit, och att det erbjuder stora fördelar både för arbetarne och arbets- givarne. Lika oomtvistligt torde dess värde med hänsyn till allmänna, samhälleliga intressen få anses vara.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:37:29 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hasifack/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free