Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Arbetsavtal och kollektivavtal - 9. Lagarne om kollektivavtal och arbetsdomstol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
samma utse skiljemän. Arbetsgivareparten hade därvid vänt
sig till vederbörande myndighet med begäran om utseende av
skiljemän för arbetarepartens räkning. Så hade t. ex. varit
fallet ifråga om en tvist mellan metallindustriarbetareförbun-
det och verkstadsföreningen år 1925.
9. Lagarne om kollektivavtal och arbetsdomstol.
I den år 1926 tillsatta arbetsfredsdelegationens uppgifter
ingick även, att undersökningar skulle verkställas rörande
förutsättningarne för en eventuell lagstiftning angående obli-
gatoriskt skiljedomsförfarande i rättstvister. Utan att av-
vakta delegationens betänkande uppdrog den folk frisinnade
regeringen i slutet av samma år åt tre sakkunniga att ut-
arbeta förslag till sådan lagstiftning, vilket hade till följd,
att arbetarerepresentanterna utträdde ur delegationen. Någon
tid därefter avlämnade de sakkunniga ”preliminära utkast till
lagar om kollektivavtal och om arbetsdomstolar”.
Enligt utkastet till lag om kollektivavtal skulle kollektiv-
avtalet legaliseras. Lagens bestämmelser skulle endast kunna
bringas i tillämpning, därest kollektivavtal slutits. Någon
skyldighet att ifråga om arbetsvillkor och arbetsförhållanden
upprätta kollektivavtal skulle naturligtvis icke stadgas. Kol-
lektivavtalet skulle vara bindande, förutom för dem som slutit
avtalet, jämväl för medlem i förening som slutit detsamma.
Om mellan arbetsgivare och arbetare, som bundits av samma
kollektivavtal, träffats överenskommelse som stred mot av-
talet, skulle överenskommelsen vara utan verkan. Under kol-
lektivavtals giltighetstid skulle arbetsgivare och arbetare, som
voro bundna av detsamma, icke få vidtaga arbetsinställelser
(lockout eller strejk), blockad, bojkott eller annan därmed
jämförlig åtgärd vare sig på grund av tvist om avtalets full-
görande eller om dess giltighet, bestånd eller rätta innebörd
eller för att åstadkomma ändring i avtalet eller för att ge-
nomföra bestämmelse, avsedd att träda i tillämpning efter
det avtalet utlupit. Sympatistrid berördes ej i lagutkastet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
