367 kom Jouhaux med sitt förslag. Han konstaterade nu, att detta överensstämde med det amerikanska och hotade att återupprepa detsamma på varje konferens ”intill det, att iet blivit antaget, och framtiden skall utan tvivel visa, att vi ha rätt”. Legien vidhöll sin gamla uppfattning, och konferen- sen följde honom även denna gång. Den amerikanska landsorganisationen hade vid detta till- fälle ävenledes upprepat sitt förslag om en internationell arbetarefederation, vilket hade till följd att konferensen fat- tade ett beslut, som innebar en i varje fall principiell an- slutning till tanken på åstadkommande av en sådan federation. Den beslöt sålunda att anbefalla landsorganisa- tionerna ”att diskutera förslaget om upprättande av en in- ternationell federation, inom vilken fackföreningsrörelsens självstyrelse i varje land blir garanterad, medan federatio- nens ändamål är att skydda och främja lönearbetarnes rättig- heter, intressen och rättssäkerhet i alla länder och upprätta internationellt broderskap och solidaritet”. Däremot avböjde konferensen ett av den amerikanska representanten framställt tilläggsförslag, gående ut på, att den internationella sekreteraren skulle utse en kommitté, vilken skulle ha till uppgift att utarbeta en plan ”för det praktiska förverkligandet av den amerikanska landsorganisa- tionens förslag”! Av den översikt, som här lämnats över de internatio' nella fackliga konferenserna före kriget, framgår kort sagt, att man i samtliga länder, utom i Frankrike, höll strängt på den satsen, att det internationella samarbetet inom fackför- eningsrörelsen skulle begränsas till att gälla enbart fackliga frågor. Det kan naturligtvis diskuteras, huruvida denna begränsning ifråga om uppgifterna var ändamålsenlig och klok. Den hade företagits med hänsyn till de olikartade för- hållandena i de olika länderna och säkerligen med den all- varligaste omtanke om fackföreningsrörelsens bästa. An- ledningen till, att man så bestämt motsatte sig fransmännens förslag om att engagera fackföreningsinternationalen i så- dana frågor som antimilitarismen och generalstrejken var