Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hästens vård och behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
undantagna). Han begår ett stort misstag, om han tror sig
göra sin dragare en tjenst dermed. Fettet besvärar honom
blott, utan att hans arbetskraft derigenom ökas.
Det är vidare en allmänt gängse åsigt, att hästen ej bör
vattnas, då han är svettig, och denna åsigt är visserligen del-
vis berättigad, men det är min tanke, att man betydligt
öfverdrifver den fara, som härmed skulle vara förenad. Vi
veta, huru det är regel, att hästen blir törstig, så snart han
svettats en stund, på grund af den stora vattenförlust, som
dervid genom huden eger rum, men nog är det grymt att,
som vanligen sker, låta honom timtals efteråt vara i saknad
af vatten. Är hästen frisk, lider han icke af periodiska
kolikanfall och är vattnet icke för kallt, är det med all sä-
kerhet ingen risk att försigtigt låta honom tillfredsställa sin
törst. Är han glupsk och dricker häftigt, kan man ju bryta
af allt emellanåt, stundtals taga bort vattnet, låta honom
dricka med bettet i mun, lägga litet halm öfverst i ämbaret
eller på något annat sätt hejda honom, men låta honom helt
och hållet törsta det är obarmhertigt, det är ett onödigt
djurplågeri.
Denna särskilda och öfverdrifna omtänksamhet om hä-
sten stämmer bra litet öfverens med den oförsigtighet, man
lägger i dagen vid åtskilliga andra tillfällen, exempelvis vid
betesfodringen. Sålunda går man vanligen allt för häftigt
till väga vid öfvergången från vinterfodringen till grönfodret
och tvärt om; derom vittna nogsamt den mängd digestions-
lidanden, som dessa tider på året förekomma bland djuren.
Vidare begagnar man sig om höstarne af betesfodringen vida
längre, än som är med djurens välbefinnande förenligt. Grön-
fodret förlorar fram på hösten en god del af sin närande
kraft, hästarne frysa och vantrifvas under de kalla höst-
nätterna ute i den fuktiga, kyliga nattluften. Eller tror du
kanske inte, min läsare, att en häst kan frysa? Jo, det kan
du vara viss på, ehuru han, mera härdad än sin husbonde, icke
precis som denne står och huttrar och hackar tänder vid
minsta kalla kåre. Blott under högsommarens ljumma nätter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
