- Project Runeberg -  Råd och anvisningar angående hästens ändamålsenliga vård /
10

(1892) [MARC] Author: John Vennerholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Uppfödning af unghästar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10
foder. Af för stark utfodring blifver nämligen mjölken för
mustig och svårsmält och kan således skada fölets mat-
smältningsorganen Daglig lindrig rörelse i friska luften ut-
öfvar ett välgörande inflytande på mjölkens beskaffenhet.
Om stoet ett par veckor efter fölningen kan släppas på
bete, erhålles den tjänligaste födan och den nyttigaste
motionen för så väl moder som föl.
F a s t f ö d a börjar fölet förtära redan vid en månads
ålder och förbereder sålunda så småningom afvänjningen.
Fint, godt hö och gräs, men framför allt god, krossad hafre,
den senare med omkring V2 kg. dagligen, bör gifvas, så snart
fölet visar begär därefter.
A f v ä n j n i n g e n bör ske när fölet är 4 ä 6 månader
gammalt (olika för olika raser och olika utvecklade indivi-
der). Stundom kan det dock vara skäl att låta ett svagt
föl dia en stark och frisk moder en eller ett par månader
utöfver ofvan sagda tid, likasom det å andra sidan kan
finnas nödigt att afvänja fölet tidigare, om det är kraftigt
utveckladt, men stoet utsuget och magert.
Om fölet visar sig kunna godt smälta fast foder, torde
afvänjningen kunna ske med ens. Fölets matsmältnings-
organer komma sällan på obestånd häraf, och skulle mo-
derns jufver svälla något, kan detta lätt hjälpas genom ur-
mjölkning, motion och foderafknappning.
Dör m o d r e n kort efter fölets födelse, måste man söka
uppamma fölet med spenvarm komjölk, försatt med litet
sockervatten, hvilket, isynnerhet om fölet är mycket spädt,
bör gifvas i små portioner. Är fölet något äldre, när modren
dör, blir uppfödningen betydligt lättare; man kan då snart
ersatta komjölken delvis och slutligen helt och hållet med
t. ex. té, kokadt på hö eller korngrynsvälling samt snart
nog äfven med fast föda, förnämligast grönfoder.
I den mån fölet växer och modrens mjölk minskas, bör
man naturligtvis öka fölets kraftfoder, så att det efter af-
vänjningen erhåller IV» ä 2 kg. hafre dagligen, blandad med
1 skifvör skurna rotfrukter, jämte gräs och hö efter smak.
Haireökmngen fortsattes så småningom och vid ett års ålder
„r 1 d a
g % a
rationen icke understiga 27a kg. Intet af
våra sädesslag är så i alla afseenden tjänligt till foder åt
arsgamla föl som hafre. En lagom stark och tidigt böriad
hafrefodrmg grundlägger de egenskaper i kroppens utbild-
ning, som man mest värderar hos arbetshästen, nämligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 30 20:22:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hastvard2/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free