Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den afton vi föra våra läsare till ömsta
prestgård, var en af dessa ljumma qvällar i slutet
af Juli, dä, trädtopparna bada i solljus, då
fiskarbåtens åror glittrande skära vattnet som med
försilfrade knifsblad, och syrsan sjunger nära och
fjerran ur höet på ängen.
Prosten och prostinnan Lindman sutto efter
lilla middagsluren och kaffet på förstuguqvisten,
hvarifrån de hade utsigt öfver sjön, ett stycke
nedanför gården. Skuggande sina stora tänkande
ögon med handen, kunde prostinnan ifrån sin
arbetsplats se huru prestgårdens bruna och hvita
kor med pinglande skällor kommo fram ur
granskogens dunkel, för att en och en gå ned i ett
långt tåg till vattnet och dricka.
»Johan du, ser du Perlan demere? det var
minsann en god handel vi gjorde den gången,
hon mjölkar bäst af dem alla», sade prostinnan
och pekade förnöjd på en hvit ko som sörplande
stod ett stycke ute i vattnet.
»Ja det tror jag nog kära min gumma»,
svarade prosten och satte på sig glasögonen för
att mönstrande betrakta kreaturen nere vid
stranden, »men så kostade hon också artiga
penningar. Yackra äro de för resten alla. Ja
det är visst och sannt Karin att Herrans
välsignelse har varit med oss i alla våra
företag! Yill du så taga vi oss en vandring litet
utåt åkrama, vädret är så herr ligt, jag vill
se till om rågen har rest sig något efter regnet
i förrgår.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
