Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Edvards utsträckta hand satte hon sin näpna
pariserfot och lyftades i sadeln lätt som en
sylfid.
Hennes panna hade klarnat, hon visste sig
vara föremål för de omgifvandes blickar, och då
var hon i sitt element. Raskt tog hon tyglama
och lugnade sitt oroliga bruna sto, som
skyg-gade för ett par uppflygande dufvor. Omöjligt
kunde hon motstå frestelsen att paradera med
några prof på högre ridkonst, hvilka också
utfördes med en säkerhet och ett behag, som
vittnade om en utmärkt skola. »Det skadar icke»,
sade hon till sig sjelf, »att låta det lilla
prest-gårdssjåpet få en aning om hvad verklig
ma-nége vill säga; det är litet annat än att trafva
dunk dunk dunk som en mjölsäck på en gammal
bondhäst.» Dessa tankar äggade ännu mera
hennes lust att bli beundrad, och triumferande
märkte’ hon med hvilken spänd uppmärksamhet
Edvard följde hennes skickliga manövrer.
»Bravo! Bravo!» ropade grefve Cronskjöld,
»det var mästerligt gjordt, du har riktigt hästen
i din hand!»
»Ja, det är en charme att se dig rida!»
utbrast Edvard när Thérése rödblommig och med
tindrande, segerglada ögon stannade vid hans
sida.
Men nu föll hennes blick händelsevis på den
purpurröda törnros, som lyste i hans knapphål.
»Hvad är det? Jag tror du fått Hederslegionen
här i prestgården», skrattade hon och pekade på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
