Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Stäng fönstret, barn lilla, och gå nu och
lägg dig!» hördes prostinnans röst nedifrån
sängkammaren, och så blef allt tyst i prestgården.
En vecka hade förgått efter
ömstaholmar-nas besök i prestgården, då Elisa en morgon
efter frukosten skulle begifva sig ut på
vandring till ett aflägset skogstorp, der hustrun var
illa sjuk.
Elisa stod färdigklädd nere i
förrådsrummet, medan prostinnan omsorgsfullt nedlade i
en liten grepkorg diverse medikamenter, en bundt
gammalt linne, en burk med köttgelé och några
andra småsaker, behöfliga för en sjuk.
»Se så, min stumpa, nu är det färdigt»,
sade prostinnan och tillknöt locket, »helsa
stackars mor Lena mycket ifrån mig och säg att
med allra första skall jag besöka henne. Mån
tro du skall taga paraply med dig?»
»Åh nej, lilla mamma, det är ju gudomligt
väder i dag.» Med dessa ord kysste Elisa sin
mor, tog korgen på armen och ställde sina snabba
steg ned till stranden.
Längs det sqvalpande vattnet följde hon en
smal väg, öfverskuggad af alar och hängbjörkar;
det var så uppfriskande att känna fläktame från
sjön tränga in i den täta löfskogen, och se! der
sorlar ju qvamdammen helt hvitskummig ned
mellan stenar och buskar, hej! hvad den har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
