Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thérése hade lagt hufvudet litet på sned
och böjt sig framåt, hon hade sett Edvard på
andra sidan portiéren, och fattades af en
oemotståndlig lust att söka reta honom på något sätt.
»Är det möjligt?» fortfor hon med stegrad
liflighet, »då skulle ni väl rymma huset, ni
omusikaliska varelse, om någon nu till exempel
vågade spela en Chopins mazurka, för att
upp-lifva sällskapet efter dessa gråtmilda folkvisor?»
»Åh! jag förstår!» utropade von Walden, och
sköt sin stol närmare, »om ni spelade, fröken
Thérése, det vore ju en helt annan sak, hvem
skulle inte då bli musikalisk? Ni måste lofva
att spela for oss i afton, och» — tillade han
hviskande — »en annan gång för mig ensam,
kanske i morgon efter frukosten?»
Han böjde sig ned och tryckte en glödande
kyss på hennes lilla hand, som rastlös plockade
bladen från en vacker ros i den friska buketten.
»Kanhända! om man ber mig vackert»,
skrattade hon.
Edvard brydde sig ej om att höra mera.
»Vacker är hon min lilla kusin», tänkte han,
»men försvarligt kokett, det vill jag lofva! Om
von Walden skulle fa henne till hustru —
hvilket aldrig skulle lyckas honom, ifall han ej vore
så rik som han är — då blir han minsann
tvungen att se noga upp. En fiffig liten värdinna
får han i sitt hus, det är säkert, men många
jem kommer hon att hafva i elden på en gång;
hon blir så älskvärd mot litet hvar, att det vore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
