Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blanka lingonriset. De splittrade ljusstrålarne
irra in mellan renmade klippstycken, yfviga
klungor af ormbunkar och fantastiskt formade
enbuskar. Nu klarnar det allt mer, man vänder
af in i löfdungen, der en frän lukt af vått
björk-löf och svampar blandar sig med den rena
höstluften.
Grefve Cronskjöld pekar i förbifarten med
piskan på några majestätiska gamla ekar, som
jättelika resa de dunkelgröna hjessorna högt
öfver björkskogens guldbesprängda bakgrund,
djerft aftecknande sina mörka lcuutar och
vresigt hopgyttrade löfmassor emot den klarblå
himlen.
»Präktiga gubbar de der! De ha ruter i
sig!» utropar grefven förtjust och blossar ett
friskt tag i cigarren, men hans funderande
syster, som nu fullkomligt återvunnit sitt
hvar-dagshumör, bryr sig ej stort om naturskönheter;
hon öfvertänker nu som bäst de goda råd som
böra gifvas åt den blifvande lilla frun på Liljeby
med afseende på huru hon skall indela sin tid
förståndigast.
I vagnen numro två har grefvinnan
Cronskjöld — som annars finner sin största njutning
i att tiga, se och tänka när hon åker — icke
haft hjerta att stålsätta sig mot Ruths enträgna
bön: »Snälla moster Amelie, berätta nu litet för
mig om din ungdom, du vet, om den tiden, då
du första gången var förlofvad!»
Huru ofta hade icke grefvinnan redan un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
