Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ruth kunde inte hjelpa det, men i afton
var hon icke i stånd att rigtigt uppmärksamt
följa läsningen; hon såg blott framför sig ett
virrvarr af bistra landsplågor, paddor,
gräshoppor och hagel, som snurrade omkring en
medelpunkt, nemligen det oskyldiga hofrättsrådet.
Den hederlige gamle ungkarlen deremot
hade aldrig i sitt lif känt sig så uppbygd af
bibliska historien som i q väll; till och med
gräshopporna funderade han öfver en lång stund.
Dristigare än vanligt tryckte han Ruths
hand till afsked och vandrade sakteliga hem åt
siD ensliga boning på Kungsholmen, med ena
handen på ryggen och i den andra hållande 3in
stadiga käpp med guldknappen.
»Hon är den sötaste flicka jag nå’nsin sett!»
mumlade han, »och god sedan! Hvad var hon
icke älsklig när hon pysslade om mig vid
thé-bordet!» och hofrättsrådet började gå
långsammare, smått bitande i käppknappen. »Ja ja, du
är en gammal kavaljer, Algernon», fortfor han;
»det tål att fundera på, och hon är i sin
härligaste fägring! Ja ja, ja ja! Men hon är
mycket allvarsam för sina år; ibland förefaller det
mig också som om hon vantrifdes med modren.
Åh ja, så respektabel friherrinnan Cederstolpe
än är, kan det nog hafva sina sidor att jemt
lefva med henne. Hvem vet om inte den söta
flickan gerna lemnade hemmet? Ja ja, kanske
till och med ifall en äldre man . . .»
Nu var hofrättsrådet framme vid sin port.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
