Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aktningsfull hjertlighet, som skulle de redan lärt
känna honom.
Oaktadt Ruths helsa emellanåt var
vacklande, kände hon sig i det hela starkare än den
sista tiden i staden, och hvardagslifvet på
Frommesta hade aldrig förekommit henne så lugnt
behagligt som nu, hon måste erkänna det för
sig sjelf med en viss vemodig förundran.
Möjligen låg skälet deri att hennes mor helt och
hållet upphört med sitt stränga
bevaknings-system; hon kunde handla mera fritt, sysselsätta
sig efter egen smak och göra långa
skogsvandringar, ibland ensam, ibland med Ädelborg,
som älskade naturen lika högt som hon sjelf och
med hvilken hon kunde tala som med den
hän-gifnaste bror; det var ju ett ädelt hjerta som
älskade henne, och måhända förstod henne bättre
än någon hittills gjort.
På sina promenader ställde Ruth gerna sina
steg bort till den gamla älsklingsplatsen i
parken vid stora eken, helst när hon var allena,
ehuru det lilla skrinet, som der haft sin plats,
försigtigtvis blifvit förflyttadt till en
chiffonnier-låda i hennes rum.
En dag, då Julisolen kändes qväfvande I
rummen, fick Ruth stor lust att uppsöka sin
skuggiga ek, och med en bok i handen
skyndade hon ut i de svala alléerna.
Friherrinnan Cederstolpe låg i packning,
Ädelborg var fördjupad i brefskrifning, och
öfver hela huset hvilade den tunga bedöfning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
