Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
korgen af vide, nr hvilken hvar och en tog ett
brödstycke för att doppa.
I spetsen för husets qvinliga personal sågs
öfverstinnans kammarjungfru, Annette, med
sirligt rosenrödt band om halsen och svart
sidenförkläde — förnämligt doppande det yttersta af
brödkanten i grytan. Der stod Hallén,
trädgårdsmästaren, och bredvid honom hans
bred-kindade maka, med händerna andäktigt
hopknäppta omkring en hårdt hoprullad näsduk.
Der klifver kusken fram, angelägen att
behålla rangen framför den linhåriga betjenten;
stallpojken Jöns, med röda hårluggen i pannan,
märker det och ler i mjugg med ett bredt grin.
Allt flere komma.
Borta i dörren skocka sig de inträdande:
La’gårds-Matts, Målare-Johannes, Karin,
väfver-skan, och hennes medhjelparinnor, spolflickorna
Kajsa och Anna-Beata.
Alla äro grundligt tvättade och borstade för
julen och de bästa plaggen äro på. Den stora
»stassen» imponerar på dem sjelfva så, att en
god stund förgår under tystnad och
eftertänksamt begapande af nästan.
Värmen blir stark i rummet;
Målare-Johannes torkar sig ideligen med blårutiga näsduken
i pannan, och tycker att man bör komma sig
för. Tre gånger harklar han sig eftertryckligt
utan att kunna säga något, så brydd är han;
slutligen förmår han dock att stammande stöta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
