Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blef tvärt slut, och ankfamiljerna tordes åter i
vaggande skock draga sig ned till oceanen, der
vågorna stillat sig.
Ja hon närmar sig ganska rigtigt, fröken
Margretha, fryntlig och leende under sin
suff-lettformiga, gredelina rottingshatt. Ett rågadt
smörgåsfat bär hon i ena handen, en stor
mjölk-kanna i den andra, och bakom henne kånka Lisen
och Rosa tillsammans på en stor grepkorg, full
af färska kringlor och bullar.
»Nu, barn, skall här bli traktering af!»
ropar gladt fröken Margrethas välkända röst —
det fans då väl ingen fattig unge i hela byn
som icke någon gång hört den milda,
uppmuntrande rösten, när sjukdom eller bedröfvelse varit
på färde i stugan.
Alla anleten klarna. Som på ressårer flyga
töserna upp till helsning; der guppas upp och
ned i ifriga, sneda små uigningsförsök. Ögonen
tindra, solglada leenden leka kring friska läppar
och hvita tandrader, helsande den rara, goda
fröken och hennes icke mindre goda välfägnad.
Det blef ett mumsande öfver lag inom ett
par sekunder; der stoppades så gedigna
smörgåsbitar i de verksamma munnarna, att vid hvarje
fåfängt försök att säga ett ord, stod ena kinden
ut som en spänd boll.
»Gud ske lof för aptiten; den är inte så
liten!» skrattade fröken Margretha, vändande upp
och ned på den tomma korgen och det tomma
fatet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
