Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kar hon till den mörkögde, käcke Andreas, der
han just nu hoppar ned från kärran så vig och
smidig, än småler hon åt trädgårdsmästarns långe,
striphårige Calle, som tafatt tummar på sin
halmhatt och blyg räcker henne en bukett
mång-färgade tulpaner.
Men fröken Margretha ser på sin klocka;
det lider framåt middagen, nu får man min
sann raska på. Lille Andreas tar kommandot
öfver hela skocken, och när han sätter sig något
i sinnet, så brukar det gå. »Nu tar vi uti, töser!»
ropar han, och så går arbetet framåt med
sju-mila steg.
Andreas har beslutat att denna gången »sa
missommarsstånga jäken i mej bli en stursker
en!» och dermed går han på så oförtrutet i
skjortärmarna, att det krusiga bruna håret är alldeles
vått på tinningarna.
Nu är halfva stången färdigklädd.
Nedom-kring ringlar sig en yfvig eklöfskrans, högre
upp äro blomsterklädda käppar fästa i kors, från
hvilka nedhänga dinglande kransar af pioner
och vilda blommor. Ju mera man närmar sig
toppen, ju finare och luftigare blifva
prydnaderna.
Vackra Kajsa kommer fram med hela fånget
fullt af långa blåklintsguirlander.
»Jo, det douger, det!» jubilerar Andreas,
af-brytande sin muntra hvissling. »Si de’ va’
sjelf-vaste susen, de’! Men hjelp nu me’ te binna fast
klädsela, hör ho!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
