Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I frisk fart med oerhördt utsträckta armar
komma nu Andreas och Kajsa, Trädgårds-Calle
och lilla Anna-Beata, dragande med sig i
fyrsprång alla byns töser och pojkar, stora och små.
Sjelfva öfversten vrider upp sina mustascher,
springer upp från sin plats med ett lif som vore
han tjugo år, förmår Bin fru gemål till en liten
sväng-om, och skyndar sedan i spetsen för alla
sina glada döttrar in i det brokiga vimlet. Der
fins ingen hedersgumma som inte får sig ett
hvarf polska med nådig öfversten, och
bondtöserna dansa rundt med »småfröknera» så det
är en lust och glädje.
Högt uppe på sin trästol stod »Spralen»,
gnidande på sin fiol, som i de högre tonerna lätt
kom en att tänka på klagolåten hos några små
olyckliga grisar vid en igenstängd grind.
»Tram, tram, tram! Husch hva’ polskan går!
Tram, tram, tram! Blås så de’ förslår!»
sjöng han till fiolens gnäll, stampade takten med
foten och gaf den stackars Yed-Sven, som stod
och klunkade oredigt i klarinetten, en
upplif-vande puff med stråken.
Der kommo nu också från byn både
soldaten, den vackre Trotz med svarta
mustascherna, skräddar Sylén och hans madam och
snickar Törnqvists hygglige son, som snart skulle
få egen bod i Lidköping.
Hvad gjorde det att den tappre Trotz,
oberörd af musiken, alltid dausade galopp i vild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
