Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta i edra bjertan, i edra barndomsminnen till
varning i frestelsernas heta stunder! Herren
välsigne och bevare eder!»
»Amen! amen!» klang det såsom från en
osynlig kor.
Engeln försvann, allt var åter stilla, men
hans välsignelse hvilade framgent öfver huset.
Under dess tak framlefde familjen Ihlstjerna
i många år ett godt och kärligt hemlif. Den
dag kom också då genom gårdens grindar man
såg familje-wursten rulla ut, medförande en
muntert viftande bröllopsskara. — det var när
löjtnanten af kavalleriet i triumf hemförde den
vackra Theresine som sin lyckliga brud. Året
derpå foro äfven infanterilöjtnanten och den
mörklockiga Sigrid som nygifta fram samma
väg. Den -trefliga, snälla Julie var blefven
mammas hjelpreda i hemmet. Hilda, Lisen och Rosa
hade stälts under den något hårdhändta
guvernanten, mamsell Hammarslags tuktan, medan
moster Margretha som vanligt åtog sig den
minsta, lilla Jenny.
När moster ibland på skämt ville gifva en
kollektiv bild af det varma kärleksförhållande,
inom hvilket familjen slöt sig samman, liknade
hon det gerna vid familje-wursten.
Hon påstod nemligen, att när den rullade
fram öfver lifvets jemna, sollysta vägar, då rådde
gemensam fröjd inom dess hägnande område,
och när den ruskande sträfvade uppför
pröfnin-garnas ojemna, steniga backar, då fattade genast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
